Så väljer du rätt Financial Controller och Business Controller för verksamheten
Brist på data är sällan ett problem när strategiska beslut ska fattas. Ändå upplever många företagsledare en växande strukturell frustration: de sitter på enorma mängder information, men saknar ändå de kvalitativa beslutsunderlag som krävs för att våga sätta en tydlig riktning framåt.
Det är här controllern kommer in. Inom ekonomiområdet används titlar ibland lite olika beroende på organisation, men i grunden handlar controllerrollen om en sak: att skapa förståelse för var företaget befinner sig och vart det är på väg. Genom att kombinera historiska data med framåtblickande analyser blir controllern ledningens viktigaste beslutsstöd.
Vi har pratat med Lisen Moll, senior ekonomikonsult på Empower Finance, om hur den moderna controllern fungerar som den kritiska bryggan mellan operativa siffror och strategiska beslut.
Lisen Moll, senior ekonomikonsult
Skillnaden mellan en financial och business controller
Inom ekonomiområdet tenderar titlar att flyta ihop, och i många verksamheter gör man en väldigt stor mix utifrån vad man kallar controllerrollen och vad personen sedan faktiskt gör i praktiken. Men för att maximera värdet av funktionen behöver man förstå de traditionella fokusområdena:
Financial controller: kvalitetssäkraren och verksamhetens pedagog
En Financial Controller arbetar traditionellt närmare redovisningen, men det handlar om betydligt mer än att bara stämma av konton. Här ligger fokus på budgetuppföljning, prognoser och rapportering på olika nivåer beroende på hur verksamheten ser ut. Rollen är i högsta grad en pedagogisk länk ut till de som är budgetansvariga.
– En stor del handlar om att lära dem hur man kan tänka och vad vi behöver fokusera på när det gäller prognoser. Och att det i slutändan är en kvalificerad gissning, där inte vi som ekonomer kan mest, utan det är de som kan verksamheten mest som har rätt svar, förklarar Lisen.
Business controller: strategen och utmanaren
Business Controllern har ett annorlunda fokus. Tyngdpunkten i denna roll ligger på analys, framför allt av nyckeltal och KPI:er, beroende på vad den specifika verksamheten väljer att följa upp. Till skillnad från en Financial Controller, som primärt säkerställer kvaliteten i den finansiella rapporteringen, arbetar med fokuserar en Business Controller på trender och insikter. Genom att ta ekonomiska nyckeltal, sätta dem i ett sammanhang och koppla ihop dem med operativa nyckeltal hjälper en Business Controller ledningen att förstå varför siffrorna ser ut som de gör.
Rapporteringen och analyserna anpassas hela tiden efter ledningens behov. Arbetet kan därför variera beroende på vad verksamheten går igenom och vilka beslutsunderlag som behövs för att styra bolaget i rätt riktning just här och nu.
varför goda relationer är nyckeln till ett tillförlitligt beslutsstöd
Oavsett inriktning arbetar en controller för att generera de underlag som ligger till grund för ledningens beslut och den riktning företaget ska ta. Men för att rapporterna ska bli användbara pekar Lisen på en gemensam, ofta förbisedd, framgångsfaktor: relationsbyggande. En controller som isolerar sig bakom Excel-ark blir sällan långvarig eller effektiv.
– Det krävs oftast en väldigt bra relation med både ledning och redovisningsekonomerna. Relationsbyggande är en väldigt viktig faktor för att kunna nå så bra resultat som möjligt, säger Lisen.
Värdet uppstår i dialogen. Det handlar om att kunna ställa de obekväma frågorna utan att skapa defensivitet och att skapa en brygga mellan de som sköter den löpande bokföringen och de som fattar de strategiska besluten. På så sätt säkerställs att informationen flyter fritt och är tillförlitlig hela vägen fram till bokslut och revision.
fördelarna med att ta in en senior controller som konsult
Att ta in en controller som konsult i en så affärsnära och affärskritisk roll kan vid en första anblick kännas ovant. Men erfarenheten visar att konsultrollen ofta bär på en unik fördel: När en senior konsult kliver in i en verksamhet sker det med en frikoppling från interna strukturer och “så har vi alltid gjort”-mentalitet.
– Fördelen är att man kommer in med nya ögon. Man har sett flera andra verksamheter som kanske både liknar och har skillnader från den man kommer in i, vilket gör att man kan ha andra infallsvinklar, menar Lisen.
Denna externa erfarenhet ger ett mod att ställa de där fundamentala frågorna som interna medarbetare ibland blivit hemmablinda för. Dessutom blir kommunikationen ofta rakare och kravbilden på det underlag som ska in från verksamheten tydligare, vilket i sig höjer kvaliteten på hela organisationens ekonomiska medvetenhet.
Så säkrar ni rätt kompetens för verksamhetens behov
Innan ni påbörjar en rekrytering eller tar in en extern resurs för ett uppdrag, uppmanar Lisen ledningsgrupper att se över hur behovet faktiskt ser ut här och nu:
- Analysera nuläget, inte historien: Titta inte slentrianmässigt på hur rollen såg ut förut. Vad händer i er verksamhet just nu, och vilka utmaningar ser ni under de kommande 12–24 månaderna? Är det stabilitet och processer (Financial) eller tillväxt och marknadsanalys (Business) som krävs?
- Kravställ kommunikationen: Siffror är bara så bra som förmågan att förklara dem. Säkerställ att personen ni tar in har den kommunikativa och pedagogiska förmågan som krävs för att bygga broar i organisationen.
- Våga välja olikhet: Ta chansen att få in nya infallsvinklar. Genom att ta in en person som har andra erfarenheter än man har haft tidigare i verksamheten, får ni värdefulla perspektiv från andra branscher och organisationsstrukturer.
Se hela videointervjun med Lisen här.